Clinton eller Trump – Hur påverkas vi?

Efter ett år där kampanjfläktarna spridit vad som kastats in i dem lika skoningslöst som faktafrågorna lyst med sin frånvaro undrar många bland annat i Sverige:

  • Vad kommer vinnaren att göra?
  • Hur påverkar det mig?

Ett svep över världens medier visar spekulationer i legio.

Om Hillary Clinton vinner

img_3768

Utrikespolitik. Clinton anses någon mera hökaktig (offensiv) än Obama, men kommer sannolikt att fortsätta på hans väg, den väg hon stakade ut som utrikesminister: Ett USA som världspolis huvudsakligen på sina villkor med stabila relationer till allierade i NATO, Europa och Asien. Relativ ”business as usual” för världen.

Handel. Som utrikesminister var Clinton starkt för frihandel och frihandelsavtalet Trans Pacific Partnership (TPP) med tolv viktiga handelspartners kring Stilla Havet, exkl. Kina. Under valrörelsen har hon bytt fot och är nu skeptisk till TPP. Om inte detta är klassisk kampanjpopulism, så indikerar det risk för ökad amerikansk protektionism vilket kan drabba svenska företag och sysselsättning via Sveriges export där USA står som mottagare för ca 8 %.

img_3770

Börs. Marknaden älskar trygghet och förutsägbarhet, dvs. Clinton. Räkna med en lättnaden suck och något uppåt om Clinton vinner som väntat. På lång sikt beror allt på hur Clinton visar sig agera.

Miljö. Clinton bedöms fortsätta på Obamas inslagna linje med långsiktigt internationellt klimatsamarbete och inhemska klimatåtgärder.

Om Donald Trump vinner

img_3772

Utrikespolitik. Trump har visat en egensinnig inställning till frihet och demokrati när han hyllat Kinas hantering av dess medborgare vid upproret 1989. Även Putins styre har han visat uppskattning för. Trump anser också att Japan och Sydkorea i högre grad bör försvara sig själva, t ex genom att skaffa kärnvapen.

Trump har vidare sagt att han tycker att Europa bör försvara sig själva i högre grad och att han inte skulle sörja om NATO bröts upp. Om USA med sina 72 % av NATOs militärutgifter drog sig ur NATO skulle det skapa en ny säkerhetspolitisk situation i Europa och en försvagad europeisk position i förhållande till Ryssland.

Trump vill riva upp kärnvapenavtalet med Iran och han har lovat att ‘“to back Putin 100% over Syria” och “bomb the hell out of America’s enemies.”‘ Osäkerhet är bara förnamnet.

Handel. Om Clinton slirar en smula på frihandelsspåret så är Trump desto tydligare. Han förordar höjda tullar riktade mot kinesiska och mexikanska varor vilket riskerar att starta ett handelskrig, främst med Kina. Eftersom tullar inom GATT-avtalet där USA medverkar avser varor inte länder, kan alla länders varor drabbas när Trump siktar på Kina, inklusive Sveriges.

Trump har också kallat det ännu inte ratificierade frihandelsavtalet med Asien (TPP) för en katastrof och vill omförhandla NAFTA-frihandelsavtalet med Kanada och Mexiko. Risk för ökad amerikansk protektionism även med Trump, alltså. Och om man ska döma av uttalandenas styrka och omfattning är riskerna väsentligt större med Trump.

img_3773

Börs. Marknaden älskar trygghet och förutsägbarhet, dvs. inte Trump. Räkna med flera kortsiktiga procents nedgång även i Stockholm om Trump överraskande vinner. På lång sikt beror allt på hur Trump visar sig agera.

Ett betydande orosmoln på den långsiktiga himlen är att Trump föreslagit att USAs ska erbjuda (främst Kina och Japan) att köpa tillbaka den enorma amerikanska statsskulden med rabatt. I praktiken kan detta tolkas av världens ekonomiska aktörer som en amerikansk statsbankrutt i stil med Grekland, men så många gånger större att konsekvenserna för världsekonomin då blir oöverblickbara. Dollarn, inte någon Drachmer-lik valuta, är världens reservvaluta av en anledning – förtroende. Först ut ur börsen vinner…

Miljö. Trump anser att den globala uppvärmingen är ett påhitt och har lovat att frigöra de statliga pengar som avsatts för att motverka denna. En sådan utveckling vore ett monumentalt bakslag för det internationella klimatsamarbetet.

Epilog

Jag har liksom de flesta varit med om många amerikanska presidentval. Men jag har aldrig varit med om ett val där jag varit så ovillig att ära endera kandidaten min fiktiva röst. Jag avundas inte det amerikanska folket.

//Joachim Sandberg @joachimsa

 

 

En Frihetlig Statsbudget

Vägen till frihet

Bildresultat

I mitt förra inlägg Stockholmssyndromet föreslog jag att du som frihetsälskare bör kräva av dina politiker att de genomför förändringar inom tre områden där Sverige är särskilt anfrätt av ofrihet:

  1. Staten kniper 53 – 68% utav din inkomst i skatter från din ‘månadspeng’.
  2. Dina köp styrs av vad staten tycker är bra (subvention), dåligt (straffskatt) och pekpinnar.
  3. LAS driver folk att arbeta kvar på positioner de vantrivs på, blir sjuka av eller har växt ifrån.

De två första områdena, statens styrning av din ekonomi, blir dagens ämne.

Till skillnad från i förra blogginlägget kommer jag i detta inlägg att fokusera på staten och dess inblandning i ditt liv, exklusive de många kommunerna och landstingen. Så begreppet ”staten” används nedan synonymt endast med just landets huvudman.

Statens ställföreträdare, regeringen, roar sig en gång om året med att klura ut hur den ska styra dig det kommande året via ekonomiska piskor och morötter i statsbudgeten. Staten lägger då tillfälligt tulipanarosens bekväma kostym på hyllan och komma ut publikt med sina samlade upp- och nedprioriteringar.

Statsbudgetens intäktssida är intressant. Den domineras förstås av ett töcken av skatter som i bästa fall är en uppvisning i graciös intäktsgenerering till minsta möjliga skada för landet. I värsta fall utgör den en sörja av för frihetens och landets ekonomi skadliga åtgärder. Eller politiska markeringar mot grupper man vill visa sina kärnväljare att man håller på armlängds avstånd (t.ex. värnskatten).

Bildresultat för scrooge mcduck money diving

Statsbudgetens kostnadssida anser jag är ännu mera intressant då den visar vad staten vill spendera sitt Joachim von Anka-berg av stålar på för att direkt eller in direkt styra dig. Jag tänker därför ägna detta inlägg åt att föreslå utgiftssidan i en frihetligt liberal statsbudget blind för ovidkommande särintressen. För de renläriga liberalerna måste jag erkänna att budgeten snarare gör skäl för namnet ”socialliberal” då det sociala skyddsnätet på svenskt vis är oförändrat vävt i trelagers oförstörbar kevlar.

En liberal statsbudget

Ledstjärna för en liberal budget är att staten ska tjäna dig, inte tvärtom.
Den liberala budgeten tar sin utgångspunkt i budgeten 1 som S/MP-regeringen föreslagit till riksdagen inför 2017 och lättar den via ett antal liberala alexanderhugg. Den liberala budgeten tummar inte på försvar, säkerhet och de sociala skyddsnäten. Den liberala budgeten stärker också några eftersatta områden.

Polis och försvar läggs emellertid budgetmässigt i frysboxen tills verklighetsförankrade mål och strategier som är relevanta att budgetera presenterats. Goda pengar ska inte kastas efter dåliga.

Resultat efter några arbetsdagar. Den liberala budgeten visar sig bli hela 215 miljarder (-22%) lättare än regeringens. Det motsvarar exempelvis 43,000 kronor mer i plånboken per arbetande svensk (5 milj.) under år 2017.

43000-mer-over-per-arbetande-svensk

Med den liberala budgeten får du inte samma kraftigt subventionerade utbud av statligt godkänd kultur, speciellt inte om du tillhör de 3,4% svenskarna i Stockholms innerstad. 2 En biljett på t.ex. Dramaten (Sthlm) kommer att kosta runt 1,000 kronor. På Operan (Sthlm) och Norrdans (Härnösand) runt 2,000 kronor. 3 4 Men å andra sidan motiveras kulturarbetarna nu att i likhet med andra näringsidkare producera kultur som du uppskattar och är redo att betala för, inte vad som är politiskt korrekt.

Du får nog också betala några kronor mer för mat, tidningar, transporter, dagis, hyreslägenheter, medlemskap i föreningar och jobbpendling. Är du nyinvandrad får du likt studenter billiga lån till din etablering, i stället för bidrag. Är du svensk sjöman i internationell sjöfart så bör du se dig om efter nytt jobb, då staten inte kommer att subventionera en stor del av din lön framöver.

Å andra sidan:

  • Skolan. Lärarna kompetenshöjs fyra gånger mer än i regeringens budget.
  • Handikappade. Får ökat individuellt bistånd på bekostnad av bidrag till handikapporganisationer.
  • Socialbidragen. Tillförs 5,1 mdr. (+48%) kompenserande utsatta för svunna barnbidrag och maxtaxa.
  • U-landsbiståndet. Oförändrat på 35 miljarder men ges endast till demokratiska icke-korrupta stater.
  • U-landsbiståndets effektivitet. Budgeten för utvärdering av biståndets effektivitet fördubblas.

Ekonomistyrningsverket får också tredubblad budget för att hjälpa myndigheterna att nå det nya tvingande målet att effektivisera sin administration med 1% varje år. Första året kommer detta att gå som en dans då en lag som förbjuder myndigheters opinionsbildning införs år 2017. Pekpinnarna om hur du bör leva ditt liv, vad du bör tycka och marxistiska teorier pliktskyldigt förklädda till vetenskap går ur tiden. Detta förlösande alexanderhugg frigör i ett trollslag minst två miljarder inom statens myndigheter. 5

Kanske kommer din kommun att kräva dig på någon krona mer per hundring i skatt pga. att statens ”Allmäna bidrag till kommuner” halveras. Eller så väljer du att flytta och spendera din nyfunna förmögenhet på något annat – som just du drömt om.

Med denna budget – är valet ditt.

(Klicka på bilderna för bättre läsbarhet):

Liberal Statsbudget 2017 - Sammanfattning av de 27 utgiftsområdena

Liberal Statsbudget 2017 vs. S/MP-regeringens. Sammanfattning av de 27 utgiftsområdena.

Liberal Statsbudget 2017 - Graf

Liberal Statsbudget 2017 vs. S/MP-regeringens.

Den som vill nagelfara alla prioriteringar i den frihetliga Liberala Statsbudgeten dyker här:
Bilaga 1. Liberal budget 2017 – Detaljer

Så vill jag avrunda detta alexanderhugg som fått loss 215 miljarder kronor från staten med att konstatera att det kostnadsmässigt endast omfattar grovt sett halva den offentliga sektorn. 6 Den andra halvan, kommuner och landsting har jag ännu inte berört, utöver halvering av ”Allmäna bidrag till kommuner”. Där finns omkring 1,000 miljarder till att se över och kanske ytterligare några hundra miljarder att frigöra.

Vad kan du göra?

Staten spenderar hundratals miljarder på ting som få nog skulle beskriva som en stats kärnverksamhet. Vill du bestämma över mer än 32 – 47% av din inkomst?  Vill du styra hur pengarna ska spenderas utan ekonomiska och verbala pekpinnar? Kräv förslagsvis då av dina politiker att de genomför alla eller några av de förändringar som föreslagits här.

Som du sett kommer välfärdsstaten ändå att förbli solid och intakt. Men du får bestämma över så mycket mera, i den smedja där du smider just din resa genom det som de vise kallar livet.

//Joachim Sandberg @joachimsa

 

Källor för  bilaga 1 Liberal Budget 2017 (siffrorna indikerar budgetpost):
3.3A 7
8.1 8
9.4.4 9
12.1 10
14.1.1 11
14.1.3 12
14.1.12 13
15.2 14
16.1.10 15
16.1.16 16
17.7.3 17
18.1.1 18
18.1.6 19
18.1.8 20
19.1 21
24.1.1 22

 

Noter:

  1. http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2016/09/prop.-2016171/
  2. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stockholms_innerstad
  3. http://www.svd.se/2000-kronor-for-dyraste-biljetten
  4. http://www.svd.se/nya-satt-att-tanka-ger-mer-kultur
  5. http://timbro.se/sites/timbro.se/files/files/reports/9175667539.pdf
  6. http://www.qifo.se/overskottsmalet/
  7. http://www.luf.se/wp-content/uploads/2016/10/RAPPORT_100MILJARDER_LUF.pdf
  8. http://www.svd.se/migrationsverket-arbetar-pa-fel-satt-med-asyl
  9. https://assistanskoll.se/assistans-statistik.php
  10. http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/ekonomisktbistand
  11. https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/fa-jobb-formedlas-av-arbetsformedlingen_533162.html/BINARY/Få%20jobb%20förmedlas%20av%20Arbetsförmedlingen
  12. http://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/2016/utvardering-av-stod-for-yrkesintroduktionsanstallningar.-delrapport-ii/
  13. http://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/2016/utvardering-av-stod-for-yrkesintroduktionsanstallningar.-delrapport-ii/
  14. http://www.luf.se/wp-content/uploads/2016/10/RAPPORT_100MILJARDER_LUF.pdf
  15. https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporter/vad-kan-forskningen-saga-om_597338.html/BINARY/Vad%20kan%20forskningen%20s%C3%A4ga%20om….
  16. https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporter/vad-kan-forskningen-saga-om_597338.html/BINARY/Vad%20kan%20forskningen%20s%C3%A4ga%20om….*
  17. https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporter/vad-kan-forskningen-saga-om_597338.html/BINARY/Vad%20kan%20forskningen%20s%C3%A4ga%20om….
  18. http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/hundra-ar-av-bostadsbrist-23217#
  19. http://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=17286
  20. http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/hundra-ar-av-bostadsbrist-23217#
  21. http://www.riksrevisionen.se/sv/OM-RIKSREVISIONEN/Pressrum1/Nyheter1/2014/Komplex-organisering-skapar-problem-i-hanteringen-av-statliga-bidrag-/
  22. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=5682535

Stockholmssyndromet – vår bödelkärlek

Kärleken är stor

autumn_tree_1920

Sverige är fantastiskt på många vis vilket de flesta som tillbringat några år utomlands vittnar om. Vi älskar vår naturromantiska allemansrätt, avgiftsfria utbildning, sociala skyddsnät, världsledande företag och omutbara tjänstemän.

Men. Lyssnar man till ropen från media, experter och samhällets brukare nyanseras bilden av ett sprudlande friskt träd. Det vittnas om snustorra bladlösa grenar inom vård, skola och rättsväsende. Områden som i många fall lider av strukturellt bristfälliga resultat ovärdiga en stat med långsiktiga välfärdsambitioner.

Alla dessa problem beror inte i grunden på resursbrist. Men med extra resurser kan vissa problem lösas och andras symtom lindras tills lösningar finns. Resurser skapar frihet. Och frihet skapar resurser, som vi strax ska se.

Sverige går väl som tåget?

Enligt de senaste regeringarna lyfter Sveriges BNP som en raket. Men vad säger offentlig statistik? 1

2. Sveriges BNP/capita. Fasta priser. Källa: SCB, Företagarna.

Mellan 2007 och 2014 var resurserna per person (BNP/capita) oförändrade (röd linje). Förändringen i landets BNP (grön linje) berodde på befolkningstillväxten, dvs invandringen. Sverige har alltså det senaste knappa decenniet visat sig oförmöget att öka resurserna per person. Ett katastrofscenario då vi ska sörja för 100,000-tals lågproduktiva flyktingar och en ökande andel äldre.

Vi har i Stockholmssyndromets anda blint förälskat oss inte endast i vårt land utan även dess folkvalda förvaltare. Politiker som visat sig vara vår ekonomiska utvecklings bödlar, därtill oförmögna att tala sanning.

Kan Sverige ta sig ur detta?

Kanske ska vi göra som på 1970-talet och ösa på med socialism? Varför inte förbjuda vinster, Pomperipossabeskatta alla och kvotera en smula här och där? Varför inte låta alla vila ut sig under ett skattebetalt sabbatsår för att sedan orka ge järnet för Sverige inom offentlig sektor?

Därför att empiri från andra länder säger annat:

Länder med hög ekonomisk frihet har oftast väsentligt högre ekonomisk tillväxt än andra. (Bild 3, 4) 2

3. Frihet vs. BNP-nivå. The Heritage Foundation & Wall Street Journal

3. Frihet vs. BNP-nivå. The Heritage Foundation & Wall Street Journal

4. Frihetskvartiler vs. långsiktig tillväxt. The Heritage Foundation & WSJ

4. Frihetskvartiler vs. långsiktig tillväxt. The Heritage Foundation & WSJ

 

Länder med hög ekonomisk frihet har oftast väsentligt bättre hälsa och utbildning än andra. (Bild 5)

5. Hälsa och utbildning. The Heritage Foundation & WSJ

5. Hälsa och utbildning. The Heritage Foundation & WSJ

 

Länder med hög ekonomisk frihet har oftast väsentligt lägre fattigdom och svält än andra. (Bild 6)

6. Fattigdom och svält. The Heritage Foundation & WSJ

6. Fattigdom och svält. The Heritage Foundation & WSJ

 

Länder med hög ekonomisk frihet är oftast väsentligt mera demokratiska än andra. (Bild 7)

7. Demokrati och social utveckling. The Heritage Foundation & WSJ

7. Demokrati och social utveckling. The Heritage Foundation & WSJ

 

Länder med hög ekonomisk frihet är oftast väsentligt mer miljömedvetna än andra. (Bild 8)

8. Miljö. The Heritage Foundation & WSJ

8. Miljö. The Heritage Foundation & WSJ

Alexanderhugget

Sverige har gjort mycket rätt. Främst sedan 1990-talskrisens hårda uppvaknande ur den röda lånefinansierade drömmen. Vi har idag en förhållandevis hygglig ekonomisk frihet. 3 (Ljusgrön på en skala från stor frihet/mörkgrön till liten frihet/röd. Bild 9)

Ek. frihet. Snitt/land för 10 egenskaper. The Heritage Foundation & WSJ

9. Ek. frihet. Snitt/land för 10 egenskaper. The Heritage Foundation & WSJ

 

Men på flera områden är mycket ogjort i Sverige. Inom följande tre områden är potentialerna störst.

A. Vad du får i månadspeng. Ett av världens högsta skattetryck innebär att staten (inkl. kommuner och landsting) bestämmer över ca 53-68% av det du tjänar, beroende på din inkomst (inkomst 20-100,000 kr/mån. Skatt Sverigesnitt, inkl. inkomstskatt, arbetsgivaravgift, moms, punktskatter, jobbskatteavdrag). 4 Det skapar invånare som ägnar sig åt bidrags- och skatteplanering i stället för entreprenörskap och arbete. Det är ett trist och ineffektivt ödslande av din tid och pengar.

Du vet bäst vad du vill göra med dina pengar därför ska du bestämma över dem i väsentligt högre grad.

10. Personlig ekonomisk frihet. The Heritage Foundation & WSJ

10. Personlig ekonomisk frihet. The Heritage Foundation & WSJ

 

B. Vad du förväntas konsumera. Sveriges offentliga sektor är en av världens största. 5 Staten bestämmer vad du ska erbjudas. Priset sätts ofta utifrån ideologisk grund i syfte att styra din konsumtion till områden som staten har bestämt är vällovliga, som subventionerad kultur, boende och vård. Eller bort från icke politiskt korrekta straffbeskattade områden, som njutning av olika slag. Det skapar ett massivt slöseri då subventionerade tjänster överkonsumeras och andra straffas.

Du vet bäst vad du vill konsumera och har omdömet att välja utan statliga pekpinnar och indoktrinering.

11. Offentlig sektors storlek. The Heritage Foundation & WSJ

11. Offentlig sektors storlek. The Heritage Foundation & WSJ

 

C. Var du förväntas jobba. Svensk arbetslagstiftning är formad som vore Sverige ett råkapitalistiskt samhälle där ansvarslöst ”hire-and-fire” råder. Anställda låses in av LAS och är så rädda att tappa sin anställningstid och turordningsskydd mot uppsägning att de sitter kvar i decennier på positioner de vantrivs på, blir sjuka av eller har växt ifrån.

Inget har vi lärt av exempelvis Danmarks motsvarighet ”Flexicurity” som gör det lättare att säga upp, men också lättare att få vidareutbildning och nytt jobb. 6 Det ger också väsentligt bättre skydd under arbetslöshet än det svenska systemet. Flexicurity skapar en positiv rörelse och effektivitet på arbetsmarknaden, med rätt person på rätt jobb.

Du, inte LAS, vet bäst vilket arbete du önskar under skilda perioder i livet.

12. Arbetsmarknadens flexibilitet. The Heritage Foundation & WSJ

12. Arbetsmarknadens flexibilitet. The Heritage Foundation & WSJ

Vad kan du göra?

Alexanderhugg sker inte genom fagert prat. Förändring sker först då du griper kunskapens svärd och kapar knuten. När du kräver av dina politiker att de genomför de nödvändiga förändringarna, förslagsvis inom de tre ovan beskrivna områdena för ökad frihet. Eller byter ut dem.

Vi lever i en demokrati. Vi får de politiker och den politik vi förtjänar.

//Joachim Sandberg @joachimsa

 

Noter:

  1. http://www.foretagarna.se/Opinion/Nyhetsarkiv/2015/november/veckans-fakta-49/
  2. http://www.heritage.org/index/book/chapter-1
  3. http://www.heritage.org/index/heatmap
  4. http://www.skattebetalarna.se/kampanj/hur-mycket-betalar-du-i-skatt
  5. http://www.europaportalen.se/2016/03/sveriges-offentliga-sektor-sjatte-storst-i-eu
  6. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=URISERV%3Ac10159

Alexanderhugg


Enligt en legend fanns i den grekiska staden Gordions tempel en knut som satt på en oxkärra och var så pass komplicerad att ingen förmådde lösa upp den. Den som lyckades lösa knuten skulle enligt en spådom bli herre över Asien.

Alexander den Store lockades att försöka men misslyckades. Han blev då arg, drog sitt svärd och högg sönder knuten och insåg i samma ögonblick att problemet var löst.

alexanderhugg-5

En sådan oväntad åtgärd för att lösa ett till synes omöjligt problem kallas därför – Alexanderhugg. Ett uttryck som används om drastiska, oväntade och oortodoxa lösningar på svåra problem.

Också för Alexander den Store var detta bara början.

//Joachim Sandberg @joachimsa