Stockholmssyndromet – vår bödelkärlek

Kärleken är stor

autumn_tree_1920

Sverige är fantastiskt på många vis vilket de flesta som tillbringat några år utomlands vittnar om. Vi älskar vår naturromantiska allemansrätt, avgiftsfria utbildning, sociala skyddsnät, världsledande företag och omutbara tjänstemän.

Men. Lyssnar man till ropen från media, experter och samhällets brukare nyanseras bilden av ett sprudlande friskt träd. Det vittnas om snustorra bladlösa grenar inom vård, skola och rättsväsende. Områden som i många fall lider av strukturellt bristfälliga resultat ovärdiga en stat med långsiktiga välfärdsambitioner.

Alla dessa problem beror inte i grunden på resursbrist. Men med extra resurser kan vissa problem lösas och andras symtom lindras tills lösningar finns. Resurser skapar frihet. Och frihet skapar resurser, som vi strax ska se.

Sverige går väl som tåget?

Enligt de senaste regeringarna lyfter Sveriges BNP som en raket. Men vad säger offentlig statistik? 1

2. Sveriges BNP/capita. Fasta priser. Källa: SCB, Företagarna.

Mellan 2007 och 2014 var resurserna per person (BNP/capita) oförändrade (röd linje). Förändringen i landets BNP (grön linje) berodde på befolkningstillväxten, dvs invandringen. Sverige har alltså det senaste knappa decenniet visat sig oförmöget att öka resurserna per person. Ett katastrofscenario då vi ska sörja för 100,000-tals lågproduktiva flyktingar och en ökande andel äldre.

Vi har i Stockholmssyndromets anda blint förälskat oss inte endast i vårt land utan även dess folkvalda förvaltare. Politiker som visat sig vara vår ekonomiska utvecklings bödlar, därtill oförmögna att tala sanning.

Kan Sverige ta sig ur detta?

Kanske ska vi göra som på 1970-talet och ösa på med socialism? Varför inte förbjuda vinster, Pomperipossabeskatta alla och kvotera en smula här och där? Varför inte låta alla vila ut sig under ett skattebetalt sabbatsår för att sedan orka ge järnet för Sverige inom offentlig sektor?

Därför att empiri från andra länder säger annat:

Länder med hög ekonomisk frihet har oftast väsentligt högre ekonomisk tillväxt än andra. (Bild 3, 4) 2

3. Frihet vs. BNP-nivå. The Heritage Foundation & Wall Street Journal

3. Frihet vs. BNP-nivå. The Heritage Foundation & Wall Street Journal

4. Frihetskvartiler vs. långsiktig tillväxt. The Heritage Foundation & WSJ

4. Frihetskvartiler vs. långsiktig tillväxt. The Heritage Foundation & WSJ

 

Länder med hög ekonomisk frihet har oftast väsentligt bättre hälsa och utbildning än andra. (Bild 5)

5. Hälsa och utbildning. The Heritage Foundation & WSJ

5. Hälsa och utbildning. The Heritage Foundation & WSJ

 

Länder med hög ekonomisk frihet har oftast väsentligt lägre fattigdom och svält än andra. (Bild 6)

6. Fattigdom och svält. The Heritage Foundation & WSJ

6. Fattigdom och svält. The Heritage Foundation & WSJ

 

Länder med hög ekonomisk frihet är oftast väsentligt mera demokratiska än andra. (Bild 7)

7. Demokrati och social utveckling. The Heritage Foundation & WSJ

7. Demokrati och social utveckling. The Heritage Foundation & WSJ

 

Länder med hög ekonomisk frihet är oftast väsentligt mer miljömedvetna än andra. (Bild 8)

8. Miljö. The Heritage Foundation & WSJ

8. Miljö. The Heritage Foundation & WSJ

Alexanderhugget

Sverige har gjort mycket rätt. Främst sedan 1990-talskrisens hårda uppvaknande ur den röda lånefinansierade drömmen. Vi har idag en förhållandevis hygglig ekonomisk frihet. 3 (Ljusgrön på en skala från stor frihet/mörkgrön till liten frihet/röd. Bild 9)

Ek. frihet. Snitt/land för 10 egenskaper. The Heritage Foundation & WSJ

9. Ek. frihet. Snitt/land för 10 egenskaper. The Heritage Foundation & WSJ

 

Men på flera områden är mycket ogjort i Sverige. Inom följande tre områden är potentialerna störst.

A. Vad du får i månadspeng. Ett av världens högsta skattetryck innebär att staten (inkl. kommuner och landsting) bestämmer över ca 53-68% av det du tjänar, beroende på din inkomst (inkomst 20-100,000 kr/mån. Skatt Sverigesnitt, inkl. inkomstskatt, arbetsgivaravgift, moms, punktskatter, jobbskatteavdrag). 4 Det skapar invånare som ägnar sig åt bidrags- och skatteplanering i stället för entreprenörskap och arbete. Det är ett trist och ineffektivt ödslande av din tid och pengar.

Du vet bäst vad du vill göra med dina pengar därför ska du bestämma över dem i väsentligt högre grad.

10. Personlig ekonomisk frihet. The Heritage Foundation & WSJ

10. Personlig ekonomisk frihet. The Heritage Foundation & WSJ

 

B. Vad du förväntas konsumera. Sveriges offentliga sektor är en av världens största. 5 Staten bestämmer vad du ska erbjudas. Priset sätts ofta utifrån ideologisk grund i syfte att styra din konsumtion till områden som staten har bestämt är vällovliga, som subventionerad kultur, boende och vård. Eller bort från icke politiskt korrekta straffbeskattade områden, som njutning av olika slag. Det skapar ett massivt slöseri då subventionerade tjänster överkonsumeras och andra straffas.

Du vet bäst vad du vill konsumera och har omdömet att välja utan statliga pekpinnar och indoktrinering.

11. Offentlig sektors storlek. The Heritage Foundation & WSJ

11. Offentlig sektors storlek. The Heritage Foundation & WSJ

 

C. Var du förväntas jobba. Svensk arbetslagstiftning är formad som vore Sverige ett råkapitalistiskt samhälle där ansvarslöst ”hire-and-fire” råder. Anställda låses in av LAS och är så rädda att tappa sin anställningstid och turordningsskydd mot uppsägning att de sitter kvar i decennier på positioner de vantrivs på, blir sjuka av eller har växt ifrån.

Inget har vi lärt av exempelvis Danmarks motsvarighet ”Flexicurity” som gör det lättare att säga upp, men också lättare att få vidareutbildning och nytt jobb. 6 Det ger också väsentligt bättre skydd under arbetslöshet än det svenska systemet. Flexicurity skapar en positiv rörelse och effektivitet på arbetsmarknaden, med rätt person på rätt jobb.

Du, inte LAS, vet bäst vilket arbete du önskar under skilda perioder i livet.

12. Arbetsmarknadens flexibilitet. The Heritage Foundation & WSJ

12. Arbetsmarknadens flexibilitet. The Heritage Foundation & WSJ

Vad kan du göra?

Alexanderhugg sker inte genom fagert prat. Förändring sker först då du griper kunskapens svärd och kapar knuten. När du kräver av dina politiker att de genomför de nödvändiga förändringarna, förslagsvis inom de tre ovan beskrivna områdena för ökad frihet. Eller byter ut dem.

Vi lever i en demokrati. Vi får de politiker och den politik vi förtjänar.

//Joachim Sandberg @joachimsa

 

Noter:

  1. http://www.foretagarna.se/Opinion/Nyhetsarkiv/2015/november/veckans-fakta-49/
  2. http://www.heritage.org/index/book/chapter-1
  3. http://www.heritage.org/index/heatmap
  4. http://www.skattebetalarna.se/kampanj/hur-mycket-betalar-du-i-skatt
  5. http://www.europaportalen.se/2016/03/sveriges-offentliga-sektor-sjatte-storst-i-eu
  6. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=URISERV%3Ac10159

2 Replies to “Stockholmssyndromet – vår bödelkärlek”

    1. Avståndet till egentlig ‘nattväktarstat’ är en bra bit i det jag förespråkar. Men ja, några stadiga steg bort från dagens omyndigförklaring av den stora kloka massan är det definitivt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tre + 9 =